En tisdag.
- moarosenlund
- 10 jan. 2017
- 2 min läsning
Har låten Black car med Miriam Bryant som väckningssignal. Snoozade länge men hade vaxa-benen-tid så kom upp, drog på mig kläderna jag valt ut igår. Tog en promenad på stranden som börjat vakna. Ett barn blev dragen i en uppblåsbar ring där vågorna bryts. Jag log, pratade med den flickan igår. 10 år ungefär, bärde runt på en liten valp. Självsäker och rolig utan att försöka vara det. Gick vidare i mina helvita kläder. Upp till gatan, tror inte en enda frågade mig om jag ville åka i deras taxi. Imponerande. Kollade in mot fiket till höger där jag tidigare sett killen jag gärna får ögonkontakt med sitta. Såg inte om han var där, stannade inte heller upp. Kom snart fram. Om det inte vore för den blekta skylten så skulle jag aldrig ha förstått att det är en skönhetssalong bakom godis-tobak-bensin-butiken. Men där, i ett 6 kvadratmeter stort utrymme vaxade jag benen för första gången. Hon reagerade när hon såg mina håriga ben. Jag log, var inte på humör för att ifrågasätta om det är så häpnandsväckande med en tjej som inte har haft lust att raka benen på ett tag. Len och lite kladdig av vax hon glömt bort satte jag mig på ett favoritcafé bredvid och åt frukost. Personalen tjoade på mig, kände mig sedd. Åt i lugn och ro, gjorde tusen saker samtidigt men fick ändå något gjort. Min vän, Linda, har skickat bra låtar till mig, så i med hörlurarna och promenera längst stranden, bort till klipporna. Klättra runt lite för att komma dit ingen annan var. Fick snart sällskap av två killar som nickade mot mig där jag låg med uppkavlade byxor. När jag kollade bak på dem efter ett tag så satt ena killen med ryggen mot havet. Han var lång, hade mörkt brunt hår och svart rygga. Vit tshirt. Kollade bak på honom några gånger under min timme där. Varför vänder han sig inte om? Varför kollar han inte på havet? När min podcast var slut gick jag för att möta upp Andy. Det är hans sista dag i palolem och varje gång jag bott här, i samma hydda har han varit min granne. Vi har spenderat några timmar ihop nu och han sitter bredvid mig och läser en bok, servitören bad honom precis att ta på sig tröjan. Kanske lättar det på hans motvilja att åka tillbaka till Europa. Förmodligen inte.
Comments