Åh, Hampi

Tillbaka i mitt paradis. Känner det så starkt för det här stället. I god tid kom vi iväg igår och gick de 575 trappstegen upp till Hanuman templet, ap-gudens tempel. Och apor finns det gott om där uppe, som i vanlig ordning gör mig nervös. Leea tror det är bäst att inte låtsas om dem och jag är beredd att hålla med. Vi lade oss på stenarna efter ett tag, såg ut över det otroliga landskapet och den stora röda solen som snabbt försvinner bort. Det är tredje gången jag är här och tänkte att nog blir det lite segt att åka hit igen, eftersom det finns så mycket platser att besöka. De tankarna står jag inte för längre. Imorse gick vi upp tidigt, så länge jag kan minnas har det varit segt att komma upp trots att livet lockar. Helt klart lättare med sällskap, att ställa sig vid floden tidigt på morgonen för yoga. Det är några timmar sedan nu och meditation, frukost och häng är redan förbi denna första och sista hela dag i Hampi. Vi ska ta oss över till andra sidan idag, tempelsidan. Men innan ska jag duscha kallt.